Jag tycker att det viktigaste är att ändra sina tankemönster, att sluta vara besatt. Just för mig är att vara frisk följande saker:

- inga matattacker (hetsätningar)

- ingen svält (jag hoppar aldrig över måltiderna längre)

- om efterrätt blir det ingen bestraffning i form av svält eller överdriven motion

- fasta och bra matvanor, inga förbjudna livsmedel överhuvudtaget

- att kunna ta EN kaka efter maten

- att kunna ta TVÅ kakor och inte hålla på att dö av ångest

- fasta och lagomintensiva träningsvanor, jag njuter av att sporta nu och inte ser det enbart som ett sätt att förbränna allt skräp jag ätit

- jag kan och njuter av att äta tillsammans med folk

- jag kan nu äta en normalstor portion mat med en kille (!) wow:))

- jag röker inte längre sådär maniskt för att döda aptiten (jag röker knappt överhuvudtaget, bara på fester jättesällan)

- jag håller fortfarande koll på vikten och vill gå ner några kilon (från 51 till 45kg, jag är 165 cm lång) men jag har inga deadlines och jag vet att jag är vacker som jag är. Min viktnedgång baseras just nu ENDAST på 3 nyttiga måltider om dagen + sport.

- jag tänker inte på mat och vikt lika mkt som förut, jag har bara mina vanor och rutiner som jag följer utan att analysera alltför mkt

- jag har slutat med att leva strikt under veckan och ha en "ätardag" 1 gång i veckan. jag tar dagen som det kommer och tänker på helheten istället, planerar långsiktigt

- jag har bättre självförtroende nu och vet att jag är värd ett bra liv

- emotionella kriser hanterar jag genom att gråta, prata med folk, skälla på folk eller skriva i min dagbok

- jag har inga ångestattacker längre

- jag prioriterar mina studier enormt mkt för att verkligen lyckas i livet

- jag ser till att vara sysselsatt men tycker det är ok att vara ensam ibland

- jag tillåter mig själv att vara slapp och orkeslös ibland

- jag isolerar mig inte längre så där i perioder som jag gjorde förut utan är med mina nära och kära så mkt som möjligt. Mer utåt alltså, lyssnar verkligen på mina kompisar istället för att grubbla över min vikt.

Det är det som är "att vara frisk från äs" för mig. Visst är varje dag en tyst kamp för att inte falla tillbaks med också vetskap att ju längre tid det går desto starkare blir man och desto längre bort kommer man från sina äs.