Ok, jag är otroligt glad att jag inte hetsäter längre. Med min disciplin, tankekraft och den inre styrkan har jag minskat risken att bli fet. Jag vet hur jag på ett hälsosamt sätt kontrollerar min vikt.

MEN:

- tankarna är kvar och rädslan att jag trillar dit finns där hela tiden

- mina närmsta vänner som känner till mina matproblem (som just nu kommer endast till ett verbalt uttryck) tycker att jag är en ensidig och tråkig person

ALLTSÅ:

- jag måste verkligen ta bort fokuset från maten till det verkliga livet, ännu mer än vad jag redan hade gjort

- jag måste bli fri från äs inte bara i praktiken som jag är nu utan även i tankarna, bli fri till 100%

- jag måste helt enkelt ha ett mkt mkt mkt neutralt förhållande till maten, inte se den som fiende eller som vän eller krycka i vardagen

ANNARS BLIR JAG:

- om jag bryter ihop: fet och olycklig. Och singel såklart

- om jag fortsätter med tankarna och samma förhållningssättet till maten som är fullt av rädsla

- ensam när det gäller vänner och får höra en vacker dag: "Nej, vi vill inte att hon följer med, hon ska bara snacka om killar och vikt"

Dagens bild: ett annat problem jag också måste jobba med.

Har fått höra detta av en vän:

- "jag är trött på dina killproblem, du är bara en slampa" (stämmer verkligen inte det sista!!!!)

- "jag är så less på ditt snack om dina matproblem"

Jag vet att allt har sin logiska förklaring, jag vet varför den här vännen är så förbannad. Men jag mår så himla dåligt just nu! Hetsåt inte, men det blev ändå mer mat än vanligt och jag vill bara lägga mig ner på marken och att denna dag ska äntligen vara över.

Dagens bild: jag tar Jenna Jameson idag, om det nu är så folk ser på mig.

Idag är det sista dagen innan jag åker till mina föräldrar. Ser verkligen fram emot det men vet att i sådana situationer (när rutinen bryts och man kommer att utsättas för att en massa nya människor bedömmer ens kropp) ökar risken för en "dålig dag" med "dålig mat". Men jag ska vara stark idag och packa.

Tankar jag INTE SKA tänka idag (de tankarna brukade jag tänka när jag hade mina ätstörningar):

- "Jag äter en massa onyttigt idag och svälter imon, jag åker ändå tåg och där finns det ändå ingen mat (bistrovagnen får jag inte gå till)

- "Jag måste vara smal och utsvulten när jag träffar människor jag inte sett på länge, annars bryter jag ihop och isolerar mig så mkt som möjligt"

- "Jag måste äta ytterst lite när jag är tillsammans med andra" (sådant, som vi alla vet, brukar sluta i att man går upp mitt i natten och länsar föräldrarnas skafferi)

- "Om jag äter för mkt ska jag undvika människor och aktiviteter"

Tankar jag SKA tänka idag:

- jag åt 4 mackor med 2 kokta ägg och kaviar idag och eftersom jag åt mer igår kväll än vanligt är det ett bra matintag. Får inte äta mer idag eftersom det kan sluta illa, det vet jag. Det är dag 11 i mitt nya friska liv and I intend to keep on like that forever!

- ingen frukost hemma imon eftersom tåget går tidigt men måste dricka en måltidsersäting på tåget, absolut inte svälta! ta med en vattenflaska oxå och min dagbok såklart ifall jag behöver skriva av mig lite

- det kommer att vara jättekul att träffa mina nära och kära, de älskar mig nu när jag väger 54 kg och de älskade mig precis lika mkt förr när jag vägde 70 kg och de kommer att älska mig när jag väger 45 kg sen efter sommaren

- jag är laddad inför mkt sport nu under sommaren och bra mat

- jag ser framemot lugna kvällar utan att vänta på att mina föräldrar ska somna så jag kan anfalla deras Digestive paket och Kex choklad

- folk kommer att märka att jag gått ner typ 10 kg sen de sett mig sist så jag kommer att få en massa trevliga kommentarer

- jag VET att jag tappar de sista 9 kilona och kommer att vara ett riktigt bombnedslag i augusti (för min egen skull, ingen annans)

- det blir kul att visa upp mina nya fina kläder, skor och väskor. Kanske får lite nya kläder av föräldrarna när jag gått ner lite till

Det är ju jätteskönt att ha så många trevliga tankar att tänka idag! Och det är skönt att skippa den där förbaskade tanken som ALLA med äs tänker innan de ska resa: "Oh, vad kul! Nu flyr jag från allt och kan svälta och hetsäta i fred." MAN KAN INTE FLY FRÅN SIG SJÄLV. MAN MÅSTE LÄRA SIG ATT LEVA MED SIG SJÄLV OCH HANTERA SIG SJÄLV I ALLA MÖJLIGA LIVSSITUATIONER.

Idag har jag sagt hej då till ngn som ett tag fanns i mitt liv. Ska inte gå in på det men deppig var man såklrt. Orkar inte skriva en massa just nu, ska bara sammanfatta dagen lite kort:

Dåliga saker idag:

- grät som fan när vi sa hej då. Så dum jag är, fattar inte varför mina emotions inte lyssnar på förnuftet

- åt mer på kvällen än planerat, dock ingen matattack som tur var

Bra saker idag:

- föll inte tillbaka i hetsätningsträsket trots ett brustet hjärta

- åt jättebra på dagen och promenerade en del

- mitt besök hos frisören var mkt lyckat!

- ska inte svälta imon utan motionera och äta nyttigt, alltså inget galet kompensationsbeteende bara för att jag åt kolhydrater ikväll

- åker snart bort och ser fram emot lite miljöbyte istället för att vara rädd för förändringar

En speciellt bra sak idag:

- min underbara vän som jag älskar jättemkt och som jag kommer att sakna jättemkt, vi ses ju först i slutet av augusti. Tack för skivan!

p.s hade jag utsatts för den här emotionella krisen för några månader sedan när jag var djupt inne i hets/sväl hade inte min jättefranska vilat lugnt i skafferiet som den gör just nu:)) och ägg, kaviar, kyckling, risgrynsgröt - allt skulle nog åkt ner i den ångestfyllda magen och i huvudet skulle det dunka en tanke: "Varför älskar han mig inte????!". MEN SÅ ÄR DET INTE NU! KILLAR KOMMER OCH GÅR MEN MIN HÄLSA BESTÅR! SÅ HIMLA STOLT ÖVER MIG SJÄLV!!!!