A little thought om Sex and the city och Carrie

Av Wanessa - 30 juni 2008 00:47

Jag tycker fan att Carrie förtjänade att ha ETT RIKTIGT STORT OCH FINT BRÖLLOP SOM HON ALLTID DRÖMT OM. Killar... de får alltid som de vill. Men ja ja, det viktigaste är ju att man är lycklig och gifter sig med rätt man bla bla bla... Men man har ju drömmar, man vill ha gäster, en snygg klänning, fin middag - är det så mkt begärt??

"He just couldn´t get out of the car".

Allmänt

Dela

trollpackan

30 juni 2008 07:39

jag tycker inte att du är bortskämd när du talar om dina ätstörningar. Alla har sina "ryggsäckar" och oftast tycker man att just sina egna problem gör att hela världen går under. Det kan behövas att man ser sina problem ur en annan vinkel, med ett annat perspektiv så det förhoppningvis är lättare att ta sig ur det. Det var därför jag ens sade något..ett försök att få dig att se att det finns saker att vara tacksam för här i livet även om man kanske tycker att det är jobbigt.Så sluta straffa dig själv, sluta att kontrollera dig själv med maten och lev livet istället!

kramar!

http://trollpackan

Mikan

30 juni 2008 08:09

God morgon!
Önskar dig en bra dag med nya FRISKA dag.
Försök använda den kosmiska styrka o vilja vi med fd eller nuvarande äs besitter. Använd den istället åt att INTE låta folks o ffa föräldrars hjärtlösa kommentarer få dig att straffa dig själv. Bli "arg" o använd ilskan på rätt sätt, dvs till något gynnsamt för dig. Vi kan ta oss hur långt vi vill såväl på ett för oss nedbrytande sätt, men också till ett helt normalt liv o leverne. Så kom igen nu tjejen och sätt jobba på att bygga upp en mur så inga vassa kommentarer når fram till hjärtat. Svårt..JA. Gör nåt positivt av din enorma styrka och prata högt till dig själv så det går in.. tex: NU JÄVLAR får det vara nog!
Jag har fortfarande febertoppar av nån konstig anledning o magen e körd av all antibiotika :(
Krya på dig och så vet du att jag hejar på dig!
kram

http://mikas.bloggagratis.se

Tant Malin

30 juni 2008 09:59

Hej, usch vilket sorgligt inlägg.
Jag hoppas du kan ta till dig det som Mikan skriver här ovan, om att försöka vända ilskan UTÅT, till något konstruktivt, istället för inåt till att förstöra för dig själv.
Det finns ett ordspråk som är så bra, jag vet inte exakt hur det går men nåt om att "the best revenge is a happy life".
Förlåt dig själv för ditt lilla "snedsteg", vi vet alla vad det berodde på och det var sannerligen inte ditt fel. Och så tänker du dina vanliga kloka Wanessa-tankar igen, okay?!
Kram!
PS. Helt otroligt att du kom till Sverige när du var 12 för då är väl inte svenska ditt modersmål egentligen? Och så skriver du så BRA!

http://tretusenggr.blogg.se

Polycystiskt ovariesyndrom - en jobbig och dold s...

Kommentarer (0)

Av Wanessa - 14 juli 2010 09:48

hej alla bloggare och bloggläsare! nu e jag tillbaka efter ett långt uppehåll och tänkte blogga lite då o då nu på sommaren. jag känner verkligen att jag behöver skriva av mig och kanske få stöd o läsa om andras erfarenheter av PCOs. Min gamla blogg/...

Tillbaka efter ett uppehåll

Kommentarer (0)

Av Wanessa - 18 september 2009 11:41

hej igen! har inte bloggat på väldigt länge nu. Det är JÄTTEMKT som har hänt och mitt liv är ganska så annorlunda nu. Mkt att göra i skolan, är förkyld nu, svårt att läsa då tyvärr. Jag försöker att umgås med min kära partner och mina kompisar så ...

Ett litet sommaruppehåll med bloggandet

Kommentarer (0)

Av Wanessa - 8 augusti 2009 13:16

Är i en annan stad nu och är lite upptagen, så bloggar inte. Men det går bra för mig, peppar peppar:) Och jag läser några bloggar regelbundet. Ha en bra augusti! kram ...

Nu är det lugnt igen

Kommentarer (0)

Av Wanessa - 7 juni 2009 00:00

Idag har det varit en bra dag. Igår blev det lite väl mkt choklad och en sen pastarätt men idag mår jag jättebra och ska strax avsluta mitt sista skolarbete för terminen. Slutsatser jag dragit generellt på sista tiden är många: - föräldrarna är som...

Det går inte bra just nu...

Kommentarer (0)

Av Wanessa - 5 juni 2009 07:51

Har nog en panikattack just nu, en mini sådan. Föräldrarna tar kål på mig, känner mig så hjälplös. Funderar över sommaren, kanske kan bo hos min sysyter och sova över hos kompisar då och då. Kan inte skita i att åka hem helt för sommarjobbet är fixat...

Visa fler inlägg