Senaste inläggen

Av Wanessa - 25 augusti 2008 09:43

Som jag skrev i titeln, vi kan verkligen påverka mer än vad vi tror. Visst mkt ont händer utan att vi kan göra ngt åt det - olyckor, sjukdomar, olycklig kärlek eller andra människors handlingar.

Jag är fortfarande frisk från mina ätstörningar och det känns underbart. Men jag har också blivit mer disciplinerad när det gäller andra saker också. Visst kan jag ha mina korta perioder av slapphet men dem har väl alla.

Jag har lärt mig på sistone att det är så kul när man är aktiv och hinner med mkt under dagen. För mkt grubblande är verkligen jättedåligt. Men det gäller att verkligen hitta orsaken till grubblandet och om problemet är olösligt eller rentav löjligt är det bara att överge den där fixidén. Som jag nämnde tidigare så är min destruktiva relation med en viss kille äntligen över och det känns att livet har blivit sååå mkt lättare! Som det är i tecknade filmer - klarare färger,fåglar börjar kvittra och en skön musik börjar spela:))

Jag gör mitt bästa för att ordna mitt privatliv men kärlek handlar ju om "free will" (som i den där roliga filmen "Bruce, the almighty") och jag kan inte tvinga ngn att älska mig. Ja, vi har en viss makt över våra liv men kärlek har en alldeles egen makt som alltid har rätt.

Nu ska jag fortsätta med min aktiva dag, måste till stan nu och hämta mina omklackade skor. Förresten, jag köpte helt underbara feststövletter, i guld. Ja, skor är verkligen en av de bästa humörhöjare ever:))

Dagens bild: Angelina Jolie för klädmärket St. Jones. Otroligt elegant kampanj!

Av Wanessa - 18 augusti 2008 17:09

Skriver inte lika ofta här längre, kommer att ha fullt upp nu när skolan börjar. Hade en hel del saker att ta hand om/fundera över/klara av. Ätandet går väl upp och ner. Men just nu mår jag jättebra och är fortfarande tillfreds med min kropp och mina matvanor. Äter jag kakor så dör jag inte av ångest utan promenerar bort dem sen.


Jättenyhet - packat ner vågen i lådan under skrivbordet under en massa skokartonger. Går efter spegeln, kläderna och känslan nuförtiden. Känns underbart!


En annan nyhet - nu är jag brunett och trivs jättebra så. Nytt hår -> nytt liv:)) Har även ändrat formen på ögonbrynen. Känner mig jättevacker. 


På kärleksfronten - lugnt och fint, singel och lycklig. Den destruktiva relationen jag haft är över sen ca 1,5 månader tillbaks och jag är fri. Tar hand om mig själv och "väntar och ser".


Dagens bild: Christina Ricci, en vacker skådespelerska och jag tycker om hennes stil väldigt mkt.  

Av Wanessa - 13 augusti 2008 12:18

Nu är jag tillbaka på den här bloggen igen. Jag kom hem 1 augusti men haft så mkt att göra, dessutom var det lite kärlekstrubbel och deppigheten var ett faktum ett tag. För mkt kakor var också ett faktum:)) (förresten de där amerikanska OREON kakor är helt underbara).

Men nu är jag tillbaks i "det nyttiga och det sportiga" och skriver här om mina funderingar kring ätstörningar.


Min sommar kan jag sammanfatta med några punkter:

- är fortfarande frisk och har inte fått något återfall

- har haft några svårare perioder som t ex PMS och då blev det mer mat än vanligt men jag åt för att det smakade gott och inte för att det var en hetsätningsattack

- har varit fysiskt aktiv och sprungit, promenerat

- har gått upp ca 3 kg (pga att jag verkligen njöt av semestern) och fick ångest över dem. Men sen insåg jag att 3 kg är verkligen inte mkt och jag kan bli av med dem ganska lätt. OBS! absolut inte med svält!


Igår simmade jag och det var jätteskönt, idag blir det långa promenader eller springa eller gym. Maten är i balans och det är nyttiga, regelbundna måltider som gäller. Jag kommer att skriva så ofta jag kan, har verkligen saknat att blogga! jag har läst era bloggar, det jag har missat medan jag var bortrest och så följer jag dem nu såklart.


Dagens bild: Carla Bruni. Jag tycker hon är jättevacker och sjunger så fint!


Av Wanessa - 10 juli 2008 23:00

Nu åker jag utomlands en månad. Ska bli skönt att byta miljö och uppleva ngt nytt och annorlunda. Annat språk, annan kultur, andra människor. Jag kommer inte att kunna blogga därifrån men såfort jag är tillbaka i Sverige så börjar jag skriva igen och hoppas att ni, mina kära läsare, inte försvinner nånstans:))


Allt det där kring mat känns bra och harmoniskt nu och jag är glad att jag fortfarande, sedan 1 juni 2008, är frisk från mina ätstörningar. Nu innan resan känner jag mig stark och bytt fokus helt, det finns så mkt annat kul att göra, att älta, att grubbla över än mat. Men detta tog som sagt 3 år för mig att inse.


Nu vill jag säga några ord till de underbara tjejer/kvinnor som jag kommit i kontakt med mha av den här bloggen:

Tant Malin - stort tack för allt, du är en otroligt stark och smart kvinna! Du gör ett så bra jobb att du hjälper oss alla här och jag älskar dina historier!


Rebecca - fortsätt att kämpa och jag beundrar dig som står ut med behandlingen på mando, inte lätt det där. lycka till och tänk på allt det positiva som du har framför dig när du är frisk från skiten!


whyme86 - jag tror på dig och ser framemot att läsa din blogg sen i augusti. hoppas du får en skön sommar med din familj ocg din pojkvän! uppskatta dem för det är inte lätt att hitta människor som älskar dig no matter what.


mikas - tack för dina kloka ord! duktigt att du tagit dig ur det här helvetet och har en så sund inställning till mat, och livet överhuvudtaget. ha en underbar sommar och ha kul med din familj!


Som sagt kommer jag tillbaka 1 augusti och den dagen kommer det att bli mkt läsning, alla era inlägg som jag missat:)) Och så berättar jag såklart hur min semester har varit. Hej så länge och ni är underbara! Vi hörs i augusti!

Av Wanessa - 10 juli 2008 22:55

Jag läser en jättebra bok nu. Den rekommenderar jag varmt. Speciellt för kvinnor, och ätstörningar-problemet omskrivs där dessutom. Boken heter:


"Be happy without being perfect. How to break free from the perfection deception" by Alice D.Domar, Ph.D., and Alice Lesch Kelly.


Mycket psykologi i den och det tycker jag om. Mycket lärorikt.

Av Wanessa - 8 juli 2008 19:09

Idag har det varit en lugn dag. De senaste 2 dagarna kändes allt så jobbigt, det blev t o m en hamburgare med strips igår:)) Men det var så gott att jag inte ångrar mig + jag har promenerat i stan med kompisar hela dagen.


Det faktumet att jag kan njuta av snabbmat när jag väl unnar mig det känns mkt positivt. Tidigare förknippade jag fet mat med ångest och "att straffa mig". Nu tänker jag mer som "friska" människor - nu är jag sugen på fett, jag äter det jättesällan och nu njuter jag och är lugn och tillfredställd efteråt.


Klart tänker jag fortfarande på vikten. Jag behåller min vikt just nu, tänker inte gå upp utan såklart ner några kilo.


Jag har faktiskt bytt fokus idag. Mina tankar kretsade inte kring negativa saker utan på neutrala saker, saker som händer runt omkring mig. Allt känns harmoniskt och bra just nu. Fast visst äter jag ganska lite idag för att "kompencera" för hanmburgaren igår, så den "gamla Wanessa" finns där ändå:)) Men det är absolut inte svält och inga tankar om hopplöshet. Ha en trevlig kväll allihopa!

Av Wanessa - 7 juli 2008 00:31

Jag kan ibland tro på skrock och tecken osv. T ex innan ngt obehagligt händer brukar jag "känna på mig det" och äter konstigt. Tidigare /för mer än en månad sen/ var det hemska hetsätningar. Nu är det bara mer mat än vanligt eller tvärtom, har svårt att äta.


Ett exempel på sånt inträffade för 3 år sen när jag fick en matattack från ingenstans, stannade t o m längre på jobbet för att kunna hetsäta. Och när jag är på väg till bussen och känner mig som en boll så ser jag mitt ex som dumpade mig för några veckor sen. Jag säger bara - ett stort torg, finns ingenstans att springa och gömma sig, jag har fula kläder och noll smink. Han vinkar, har en supervältränad tjej vid sin sida. Man börjar med allt jävla "Hur är det? bla bla bla". Och så kommer hans stolta: "Det här är Paula". Sen dess hatar jag namnet Paula...


Idag var jag också lite synsk... Mina föräldrar kom hem från semestern sent på kvällen. Jag visste att vi skulle tjafsa, jag såg det komma. Hela dagen åt jag för mkt, var okonsekvent i allt jag gjorde, sömnig. När de kom så fick jag musli i halsen och hostade i typ 5 min. Deras reaktion var: "Du har säkert rökt som en tok medans vi var borta". Man kan inte ens hosta i fred!!!


Nu blev jag kallad för hora och "sopor" igen som vanligt... Utan ngn anledning alls. De tror att jag haft sexorgier hemma bara för att jag var ensam. Orkar inte ens gråta, min hjärna har slutat reagera mot sådana upprepade kränkningar. Jag har inte haft några orgier, de kan inte tro på mig att jag har ett bra socialt nätverk och att jag tycker om att umgås med kompisar.


Jaja, jag har slutat grubbla över sånt. Jag vet vad jag ska göra resten av sommaren och överhuvudtaget med mitt liv. Ska äta mindre imon för att kompencera för idag, och jag ser framemot att träffa mina kompisar imon och gå på bio.


Ta väl hand om er, kära läsare! Och om ni har en bra relation till era föräldrar - uppskatta den och vårda den ömt. Det är inte alla som har sån tur.

Av Wanessa - 2 juli 2008 00:20

Jag tittade på ett gammalt avsnitt av Sex and the city nu och jag ser att det där med killar händer oss tjejer hela tiden. Ngn som "inte är säker", ngn som "behöver mer tid", ngn som vill "vara singel ett tag" osv osv. Alltså är det inte ens värt att slösa en massa tid på skitstövlar, hittar jag min kärlek så hittar jag. Annars så har jag ett jättebra liv ändå. Jag klarar mig.


Idag har det varit en toppendag. Jag åt exemplariskt (3 mål, 1 mellanmål), lite promenad och spenderade timmar och timmar med min väninna. Så nu är jag återställd. Känner det i kroppen bara att spänningen har släppt.


Jag vet exakt vad jag ska göra veckan ut nu (kompisar, hemmasysslor, böcker, sport) och det känns tryggt. Ja, vi med äs eller fd äs gillar verkligen det där med scheman, listor och planering:))


Har även bestämt mig för att bli brunett (min naturliga hårfärg alltså). Tänker inte plåga håret längre med blekning hos frisören (dyrt är det oxå). Kommer att sakna mitt blonda fina hår men jag måste ju tänka på hårets hälsa. Dessutom är jag tillräckligt snygg och smal nu för att bära upp brunt hår:)) När jag vägde mer och självförtroendet var i botten kändes det på ngt sätt att jag måste kompensera det med ett iögonfallande blont hår. Snacka om att inte acceptera en själv för den man är:)) Men det där med att återgå till min naturliga hårfärg blir inte förrän i augusti nån gång, håret måste växa ut lite. Det är faktiskt väldigt ofta att tjejer byter frisyr när de ändrar på ngt stort i livet. Därför tycker jag att det är ett bra tecken att jag ska återgå till "den jag egentligen är" och känna det där "nytt hår - nytt, bättre liv". Ja, skönt att vara tillbaka i de kloka banorna:))


Dagens bild: har googlat fram en bild på en tjej som gått från blond till brunett. Jättesnyggt tycker jag.

Ovido - Quiz & Flashcards