Jag kan ibland tro på skrock och tecken osv. T ex innan ngt obehagligt händer brukar jag "känna på mig det" och äter konstigt. Tidigare /för mer än en månad sen/ var det hemska hetsätningar. Nu är det bara mer mat än vanligt eller tvärtom, har svårt att äta.

Ett exempel på sånt inträffade för 3 år sen när jag fick en matattack från ingenstans, stannade t o m längre på jobbet för att kunna hetsäta. Och när jag är på väg till bussen och känner mig som en boll så ser jag mitt ex som dumpade mig för några veckor sen. Jag säger bara - ett stort torg, finns ingenstans att springa och gömma sig, jag har fula kläder och noll smink. Han vinkar, har en supervältränad tjej vid sin sida. Man börjar med allt jävla "Hur är det? bla bla bla". Och så kommer hans stolta: "Det här är Paula". Sen dess hatar jag namnet Paula...

Idag var jag också lite synsk... Mina föräldrar kom hem från semestern sent på kvällen. Jag visste att vi skulle tjafsa, jag såg det komma. Hela dagen åt jag för mkt, var okonsekvent i allt jag gjorde, sömnig. När de kom så fick jag musli i halsen och hostade i typ 5 min. Deras reaktion var: "Du har säkert rökt som en tok medans vi var borta". Man kan inte ens hosta i fred!!!

Nu blev jag kallad för hora och "sopor" igen som vanligt... Utan ngn anledning alls. De tror att jag haft sexorgier hemma bara för att jag var ensam. Orkar inte ens gråta, min hjärna har slutat reagera mot sådana upprepade kränkningar. Jag har inte haft några orgier, de kan inte tro på mig att jag har ett bra socialt nätverk och att jag tycker om att umgås med kompisar.

Jaja, jag har slutat grubbla över sånt. Jag vet vad jag ska göra resten av sommaren och överhuvudtaget med mitt liv. Ska äta mindre imon för att kompencera för idag, och jag ser framemot att träffa mina kompisar imon och gå på bio.

Ta väl hand om er, kära läsare! Och om ni har en bra relation till era föräldrar - uppskatta den och vårda den ömt. Det är inte alla som har sån tur.